Julgala 2011. Smaka på namnet. Julgala 2011. Förväntningarna inför lördagens gala var stora, både från mig och kärleken. Tills vi läste Sveriges två största tidningars recensioner av fredagens julgala. Aftonbladet gav galan ett minus vilket är det sämsta betyg man kan få. Expressen ville vara lite snällare och gav galan en geting. En geting av fem. Så förutsättningarna inför kvällen var alltså ganska svala inför vårt besök.

Med facit i hand räcker det tydligen med att man kan servera ett julbord för att få kalla kvällen en julgala. Men namnet till trots. Det fanns inga jullåtar från scenen bortsett från leken under middagen. Varken Brolle, Bengtzing eller Andersson drog någon jullåt. Det gjorde inte heller Perelli eller Loreen.

Dock visade Brolle vilken fantastisk scenartist han är och till våren är det jag som sitter bänkad på en rad i Stockholm för att se hans show. Jessica Andersson är snygg och duktig men gjorde inget större avtryck. Linda Bengtzing imponerade i snacket men låtarna, nja. Charlotte Perelli var kvällens svaghet och hon gjorde noll intryck. Noll känsla och noll engagemang. Danny Saucedo är en grym dansare och jag är inte något större fan av hans musik men underhålla, det kan han sannerligen.

Galans konstigaste: Linda Bengtzings dirigentkappa...
Galans ljummaste: Julbordet...
Galans höjdpunkt: Stå upparen Al Pitcher i konkurrens med Brolle... 
Galans snyggaste: Kärleken (läs: Jessica)...

För övrigt var det Barcelonas förlust och Reals seger som gjorde kvällen fulländad. Me like a lot!