The Big Dream Came True (Del 3)

Okej kära bloggläsare. Nu har min reseredogörelse kommit in på upploppet och det kommer ett sista inlägg som rör resan till Madrid. Men vilket inlägg sen!

Vår första kväll i Madrid slutade med att vi knallade runt på diverse torg innan vi stegade hem mot hotellet för resans första sömn i Madrid. Jag kommer snart berätta om hur jag och sällskapet gjorde som Galenskaparna och deras "Under en filt i Madrid". Skojar bara, det hände ingenting, jag lovar Vicke...

Lördagsmorgonen och the big MATCH närmade sig. Det var alltså bara timmar kvar innan jag skulle få uppleva en dröm. Vi trappade ner mot hotellfrukosten. Eller frukost. Tja, fångarna i arbetslägren i Gulag skulle säkert kalla det för frukost. Vi åt lite mat iallafall och begav oss ut i en fantastisk värme och planen var att se så mycket som möjligt. Vi hade inte rekat innan utan vi improviserade oss bort mot det kungliga slottet. Vi vandrade hand i hand i en stor fin trädgård. Va? Klart vi inte gick hand i hand. Trots att Madrid är känt för att vara ett väldigt pro-homosexuellt samhälle vågade vi inte riktigt visa vår vårkärlek.

Vi köade oss in i slottet vars 58 av dess 2500 rum var öppna för allmänheten. Vi gäspade oss runt och gapade åt de fantastiska freskerna i taket. Man kunde minsann måla när det begav sig. Vackert och det var nästan så man blev religiös. Vi besökte också katedralen, den jättestora parken vari vi satte oss i värmen och drack både en och två Estrella Damm och beundrade utsikten.

Kvällen kom och matchen kom närmare. Snart avspark så vi begav oss mot Santiago Bernabeu. Det var någon människa på plats före oss och det var ett himla liv. Nu känner jag att mina besökare inte tillhör de mest fotbollsintresserade personerna så jag hoppar över stycket där jag beskriver hur nära orgasm jag var under matchen då vi satt med en fantastisk utsikt över planen.

I pausen stötte vi på två svenskar som planerade att gå på horhus efter matchen och bjöd med oss. Nej, du behöver inte vara orolig Vicke. Vi följde aldrig med. Till sällskapet kan jag bara säga att det som hände i Madrid, stannar i Madrid...

Matchen slutade med hemmaförlust och under resten av resan sjöng sällskapet på E-Types "Campione" men istället för mästare sjöng han så klart "Barcelona". Han lyckades inte reta mig eftersom jag var stor i förlusten och sa att det var välförtjänt att Barcelona vann. Tyvärr bjöd hemmalaget inte upp till dans...

Under söndagen och dagen innan hemresan strövade vi runt i jakt på souvenirer till sällskapets barn. Det blev dyra souvenirer eftersom vi sprang ifrån de nyinköpta attiraljerna.

Måndagen spenderade vi genom att gå upp klockan 0400 och sitta på Bryssels usla flygplats mellan 8 och 18. Not so fun at all... Flygbolaget är Europas mest punktliga och de missar bara ett av tio plan så vad skulle egentligen kunna hända när vi landade på Skavsta och jag hade väldigt bråttom till mitt tåg. Jo, de här 10 procenten inträffade och mitt tåg åkte utan mig. Murphys lag in absurdum.

Efter mycket tvekande åkte vi mot Södertälje eftersom sällskapet insisterade. Vi hade telefonkonferens med både syster och bror i hopp om att försöka genskjuta tåget på perrongen i Södertälje. Vi slirade in med bilen vid stationen och jag sprang upp för två långa rulltrappor och fick syn på tåget som faktiskt bromsade in. Tio sekunder senare åkte tåget iväg - med mig som passagerare. All heder åt sällskapet som gjorde min helg fullkomlig...



 Det kungliga slottet

 Jesus i katedralen

 Santiago Bernabeu

 Torget "El plaza Mejor"

 Innan match :)

Det var allt om en fantastisk resa med ett underhållande sällskap. TACK!




The Big Dream Came True (Del 2)

Väl framme på Barajas, Madrids nationella flygplats, irrade vi omkring med förhoppningen att hitta ut. Vi fann tunnelbanan ganska avsides från själva utcheckningen men vi letade oss fram och sällskapet fixade tredagarsbiljetter.

Med Metron i backspegeln tågade vi oss upp ur tunnelsystemet och försökte leta reda på vårt fyrstjärniga hotell. Män som vi är så vägrade vi inledningsvis fråga efter vägen. Solen gassade och vi irrade omkring som vilsna turister från Sverige. Här kommer två svenskar som bor i kommuner lika stora som besökarna till antalet på varuhuset El Cortés Ingles och tror de ska hitta i miljonstaden Madrid. Vi kröp till kors och frågade slutligen efter vägen till vårt hotell. En trevlig man visade oss vägen - ganska långt bort från hotellet - och vi tvingades fråga en taxichaufför som pekade åt det håll vi kommit ifrån.

Med solen i ögonen (men utan spilld mjölk överallt) kom vi så småningom fram till hotellet som man anser förtjänar fyra stjärnor. Vi checkade in och fick också ut de efterlängtade biljetterna till den stora matchen. Vi stegade upp mot hotellrummet med den fascionabla 18-tumstv:n. De hade dock en minibar som innehöll två kalla Heineken som snart var urdruckna.

När vi gjort oss hemmastadda gav vi oss ut i Madridkvällen och gjorde byn. Vi besökte flera platser som jag inte orkar skriva om nu men vi satt på en typisk spansk restaurang där jag åt helgens första paella. Skaldjurspaella. Mums.   

     

 

Fortsättning följer...

 




The Big Dream Came True (Del 1)

Torsdagen 8 april tog jag ut semester eftersom jag under dagen skulle planera min resa till sydligare breddgrader. Ända sedan jag började förstå innebörden av sporten fotboll och fick förkärlek till Real Madrid har en av mina absolut största drömmar varit att någon gång i livet få uppleva "El Clásico" på plats. Nu var det alltså väldigt nära.

Real Madrid mot Barcelona. Fascistiska Real mot katalanska Barcelona. Pengar mot hjärta. Madridistas mot cules.

Tidigt i ottan på fredagsmorgonen cyklade undertecknad ner mot stationen för att bege sig mot Nyköpings flygplats. Sällskapet hämtade upp mig på stationen i Nyköping och vi begav oss, som små barn på julafton, mot Skavsta.

Det var första gången som mitt sällskap åkte med flygbolaget Ryanair och bara detta var en upplevelse - för mig. Det var nära att han inte ens kom förbi security check. Hans kabinväska var hela en centimeter för hög så tjejen vid kontrollen var stenhård. Sällskapet försökte hålla tillbaka tårarna. Tänk om resan inte skulle bli av för att han hade en alldeles för stor väska med sig... Han lyckades kämpa tillbaka tårarna och med en klump i halsen försökte han tala tjejens kollega (en kille) till rätta och sa att eftersom det faktiskt bara skiljer en centimeter så borde han släppas igenom. Uppenbart i fallet anser alltså tjejerna att storleken HAR betydelse...

Eftersom den manlige vakten var på sitt bästa humör blev vi insläppta och fortsatte färden. Vi strippade vid bagagekontrollen och återigen blev sällskapet stoppat av en tjej vid passagen. Den här gången hade mitt sällskap med sig en necessär innehållande raklödder och hårgelé. Om 11 september 2001 aldrig inträffat hade han fått raka sig i Madrid - nu fick han således inte detta. Tjejen beslag tog hans kära ägodelar och vi fortsatte vår tripp.

Han var vid det här laget ganska trött på flygbolaget, trots att det inte var dessa som faktiskt var upphovet till hans makabra inledning på resan. Jag log och tänkte - vänta tills du ser hur trångt det är i kabinen...

Väl på planet gick det faktiskt ganska bra. Vi beställde öl och såg fram emot ett par timmar väntande på flygplatsen i Bryssel (för övrigt Belgiens huvudstad) eftersom Ryanair inte flyger direkt till Madrid från Sverige. Vi beställde mat och ytterligare ett gäng öl - belgiska Stella så klart. Ett nytt plan men den här gången mot rätt destination.

Väl framme i ett soldränkt och härligt Spanien letade vi oss ut från flygplatsen och ner i tunnelbanesystemet, världens tredje största.  





Fortsättning följer...

2010-04-16 @ 17:37:01 Lämna en kommentar! (4)



Tack för den, Skatteverket!

Nyss hemkommen efter en weekend i Madrid och bland posten låg en deklaration som visade 37 000 i kvarskatt. Jag kommer inom ett par dagar redovisa resan och insamlingen till min inbetalning till skatten kan göras via mitt bankkontor...

2010-04-12 @ 23:27:00 Lämna en kommentar! (0)